Zazz Energy – Vd Christian Casselborg i exklusiv intervju om klimatsmarta energilösningar

Datum: 1 april 2022

Hej Christian! Tack för att du vill prata med oss. Kan du börja med att berätta lite om uppkomsten till Zazz Energy?

Pyrolystekniken i sig har funnits i flera hundra år och det handlar egentligen bara om hur man gör det så effektivt som möjligt för att kunna göra det till något bra och miljövänligt. I princip kan det liknas vid en modern kolmila, där man förgasar insatsmaterialet i väldigt syrefattig miljö, så det bildas kol istället för aska. I vårt fall så bildas det biokol, som är en miljöförbättrande typ av kol som binder koldioxid, så att det blir koldioxid negativt. Den gas som också uppstår kyls ned, renas och förs vidare genom en generator som producerar el.

Bolaget startades 2019, av två entreprenörer som började leta efter bra moderna lösningar för pyrolystekniken och strax innan covidpandemin skrev de ett exklusivitetsavtal med en kinesisk tillverkare, för de svenska, norska och grekiska marknaderna. Anledningen till att det även blev den grekiska marknaden var för att de hade bra kontakter där nere, så tack vare det så kom vi i kontakt med vår nuvarande partner, NAIS, i Grekland.

Tanken var alltså att man skulle ha kommit igång för ett par år sedan, men på grund av covidpandemin så fördröjdes det hela. Förra våren tog Per Nordberg över som VD för en kortare period, innan han tog över ordförandeskapet i styrelsen. Under hösten gjordes även en större nyemission, på 12,7 miljoner, och då bestämdes det även att man skulle gå vidare med de första projekten och även introducera bolaget på börsen. Det var i samband med det som jag kom in i bilden, då bolaget sökte efter en ny extern VD.

Så ni bestämde väldigt tidigt att ni ville in på börsen?

Då jag började som VD i november startade jag omedelbart arbetet med att göra bolaget börsfähigt. Då tog vi också beslutet att inte göra någon IPO (Initial Public Offering), utan istället göra en direktnotering, eftersom det helt enkelt går mycket fortare. En IPO tar ungefär 6 - 12 månader, men nu lyckades vi göra en direktnotering på knappt tre månader. Skillnaden ligger enbart i att du inte går ut med något erbjudande till allmänheten.

Så, låt mig fortsätta med en teknisk fråga om pyrolysanläggningen. Med olika insatsvaror gäller det alltså att balansera förbränningstemperaturen för att producera kol istället för aska?

Christian Casselborg

Exakt. I en pyrolysanläggning kan man använda en mängd olika produkter, som hushållssopor, bildäck och annat, men för att producera biokol kan man egentligen bara använda biomassa. Alltså träprodukter, som först flisas ner till tre centimeter ungefär och sedan torkas till 15% fuktighet. Förutom el kan en biomassa-anläggning även producera värme - varmvatten - och även biokol, trävinäger och trätjära. Biokolen kan blandas i jorden för att höja jordkvaliteten och både trävinägern och trätjäran kan användas mot skadedjur på växterna. Men trävinäger och trätjära är inte riktigt godkända på alla marknader i Europa ännu. En möjlighet är att vi säljer tillbaka dessa produkter till tillverkaren av anläggningarna i Kina.

Men den anläggning ni har igång idag, är inte en biomassa-anläggning, utan en biooljeanläggning, om jag har förstått rätt?

Helt riktigt, målet var hela tiden att uppföra en första pyrolysanläggning för biomassa. Men i december fick vi ett erbjudande att istället köpa en färdig anläggning för bioolja, med i övrigt samma upplägg som pyrolysanläggningarna, vilket inkluderar ett 20-årigt avtal om att sälja grön el till grekiska staten, till ett värde av ca 300 miljoner (15 miljoner per år).

Det passade vår verksamhet perfekt, och vi skulle få ytterligare ett ben att stå på, så vi tog ett beslut att skjuta lite på biomassan och investerade istället direkt i biooljeanläggningen med de finansiella resurser vi hade. Det är den anläggningen du ser på bild på vår hemsida och twitterkonto bland annat. Den anläggningen är nu betald och klar och började producera el i januari.

Till den första anläggningen har vi ingen tillkopplad värme-/vattenmodul, så värmen går bara rätt ut, vilket är lite slöseri. Men den andra anläggningen, som vi nu håller på att förhandla om, kommer även att ha en värme-/vattenmodul. På så vis kan vi även sälja varmvatten in till fjärrvärmenätet, vilket blir ytterligare en intäkt. För att sälja värme till fjärrvärmenätet bör anläggningen ligga i ett relativt tättbebyggt område för att få ut värmen i tid.

Så kan du kortfattat även beskriva en biooljeanläggning?

En biooljeanläggning har en vanlig förbränningsmotor, som en vanlig bensin- eller dieselmotor kan man säga, men som drivs av bioolja och ger minimala utsläpp. Noll utsläpp kan man aldrig få, men väldigt minimala utsläpp, så den producerade elen kan klassas som grön, miljövänlig el. Via en transformator, som drar upp spänningen till 20 000 volt, får vi sedan ut det i elnätet. Från en biooljeanläggning blir det heller inga andra restprodukter än värme som kan generera mervärde.

Jag tror att även biooljeanläggningar kommer att komma mer och mer. Vår partner nere i Grekland gör ju också sin egen bioolja, som dom säljer runt om i Europa. Vi har ett väldigt bra samarbete, och dom är även delägare i bolaget, vilket gör oss sammanknutna på ett väldigt bra sätt. Vi blir lite beroende av varandra. Vi köper anläggningarna och har ett avtal med dem om driften som löper över tio plus tio år.

Hur passar denna och de kommande anläggningarna in i det grekiska jordbruket? Jag tänker mig om liknande anläggningar är lämpliga för till exempel grekiska jordbrukskollektiv, för olivodlingar etc.?

Beträffande biomassa-anläggningarna kommer de att bland annat drivas med restprodukter från odlingarna, alltså kvistar, grenar och döda träd, etc. Sedan diskuterar vi att sälja tillbaka biokolen till jordbruken, att användas som jordförbättring. Förhoppningsvis så genererar det ännu bättre skördar, vilket betyder ännu mer grenar och buskar och vi får igång ett litet internt kretslopp.

Biomassa-anläggningen kommer att ligga i Patras industriområde, som bland annat innehåller mejerifabriker som vill köpa varmvatten för värme. Så vi har redan intressenter till detta där vi skall sätta upp långa försäljningsavtal. Sedan får vi se om större odlingar och jordbruk nappar och då tror vi det kan öppnas upp en marknad att sälja biomassa-anläggningarna direkt till dem för egen drift.

Vi kommer ju att erbjuda olika storlekar på anläggningarna också. En anläggning på 1 MW är ganska stor. Det går att bygga en anläggning för 200 - 250 KW också. Så hela anläggningen är väldigt skalbar med goda marginaler just nu, eftersom elen är så pass dyr i Grekland och vi har bra elavtal.

Tittar vi på Sverige, och om vi skulle göra det här i till exempel Norrland, där elen är så pass billig, skulle man förmodligen inte tjäna så mycket på att sälja elen, men däremot skulle man kunna tjäna på fjärrvärmen. Så det kan röra sig om lite olika affärsmodeller, beroende på var man är i världen, beroende på vilken primär produkt kunden är ute efter. Det vill säga el, värme eller biokol.

Så vad blir ert nästa steg framåt?

När vi började var vi en startup med visioner, nu har vi fått i gång den första anläggningen, så nu har visionen övergått i faktisk verksamhet. Med de första anläggningarna visar vi att produkten och business caset håller, och att elavtalen och uppkopplingen mot elnätet fungerar. Nu måste vi få upp biomassa-anläggningen och påvisa att allt fungerar som det är sagt och att den producerar det den skall. Sedan tror jag det kommer att släppa ordentligt. 

Men det går inte att springa för fort heller, utan vi måste tänka efter lite också så att vi kan hålla det vi lovar. Nu gäller det att hålla fokus. Vi ser att vi har ett väldigt bra window of opportunity just nu, men det måste göras på ett pragmatiskt sätt. Sätt en plan, håll dig till den och leverera det du lovar.

Sedan kan man säga vad man vill om börsen och börskursen. Man kan väl lugnt säga att vi tajmade introduktionen lite dåligt, men för mig spelar det egentligen ingen roll eftersom jag vet var bolaget står, vad vi skall göra och hur vi skall framåt. Hade jag varit kortsiktig och velat göra en exit nu, då hade jag väl varit lite ledsen, men jag ser det här på lång sikt.

Nu diskuteras det också mycket aktivt om att EU måste komma bort från att vara beroende av rysk gas. Det kommer ju att spela oss i händerna. Det gör att det kommer att bli mer tryck efter sådana här typer av lösningar. Jag tror att det som händer nu i omvärlden gör att det kan bli ännu mer intressant att sätta upp mindre anläggningar i tätbebyggda områden, som backup till exempel. Då vet dom i området att dom har el i alla fall, och kan ladda sina mobiler om något händer.

Och där sätter vi stopp för del 1 av denna intervju. Om någon vecka publicerar vi del 2, där vi fortsätter att prata om framtiden och rundar av med lite om Christian själv.

Thomas Stridsman Sjövy

Har du frågor eller kommentarer hör av dig till: redaktionen@safereturn.se