Har oljan hittat en botten?

Datum: 2 april 2020

Har oljan hittat en botten? Och i så fall, vad får det för konsekvenser, när världen står mitt i Coronakrisen?

Här på Safe Return har vi under det senaste decenniet drivit tesen att världsekonomin, med den världsberömde ekonomen Larry Summers ord, befinner sig i en cyklisk stagnation. Orsaken till denna stagnation har stått att finna i allt för höga oljepriser och bristen på ny billig och kompetent arbetskraft.

Vår uppfattning har varit att oljepriset inte bara bör falla ner mot $20 per fat, utan även måste och kommer att falla ner mot denna nivå innan en ny högkonjunktur kan ta fart.

Brentoljan har fallit ner mot 20 USD

Det har nu skett, och i det korta perspektivet förefaller nu priset stabilisera sig strax över 20 USD/fat (för det närmaste futureskontraktet), i en typ av lugn sidorörelse vi inte sett sedan i höstas, men då till priser runt 60 USD.

Oljepriset har alltså fallit med dryga 50 procent på bara någon månad och i skrivande stund verkar marknaden tillfreds och lugn med det, trots den stora allmänna oro som finns i världen just nu och i synnerhet med tanke på den stora turbulens som fortsatt råder på många av världens kapitalmarknader.

Vår egen analytiker Max von Liechtenstein förespråkar också att man bör hålla koll på kopparpriset och att det bör konfirmera oljepriset för att sätta scenen för de rätta förutsättningarna för en ny högkonjunktur. Dvs för att få fart på en ny konjunkturcykel bör även kopparpriserna falla tillbaka, för att sedan göra det möjligt för nya prisökningar drivna av ny och ökad efterfrågan.

Kopparpriset USD per ton

Och mycket riktigt har även kopparpriserna, lite i skymundan, fallit med närmare 50 procent de senaste månaderna. Det förefaller ganska uppenbart att något är på gång för att förbereda världsekonomin för antingen en ny långsiktig uppgångsfas eller rida ut denna kris världen har hamnat i tack vare spridningen av Coronaviruset. Om inte annat förefaller det hela ganska anmärkningsvärt.

Låt oss backa bandet och titta lite på Max summering av läget vid vårt först Globala utblick seminarium i slutet av januari. Max redogjorde då för hur världsekonomin befunnit sig i en rationaliseringsfas sedan år 2000, vilket inneburit att produktionen slagit i produktionstaket givet nuvarande tekniska nivå (teknologi och kunskap), arbetskraftsutbud, kapitalstock, energi- och råvarupriser, etc.

Globalt har efterfrågan hållits uppe av en expansiv penningpolitik i hela OECD-området något som gjort samhällsekonomin räntekänslig, samt av en expansiv amerikansk finanspolitik och att USA tillåtits finansiera sitt långsiktiga handelsunderskott via ”sedelpressarna”, något som medför en allt svagare USD.

Detta har resulterat i starka(?) finansmarknader trots att den allmänna inflationen varit till synes låg, men framförallt är det energipriserna som har varit alldeles för höga. USA:s ekonomi bedöms INTE kunna växa med kraft så länge oljepriset ligger över $50. Istället, enligt Max hypoteser under seminariet i Januari: för en ny tillväxttrend i OECD-området krävs kanske ett oljepris på ner mot 20 USD.

Ursprungligen – innan Coronaviruset satte världen i kaos – prognostiserade Max att nödvändig energiteknik och robotisering, för sänkta produktionskostnader, var på väg att komma på plats, vilket skulle få oljepriset att sjunka redan i år samt att denna nya tillväxtfas förväntades ta fart under senare delen av detta innevarande år.

Men det var som sagt alldeles innan Coronan dök upp som en Black Swan. Så i mångt och mycket var Max prognos mycket pricksäker, men kanske är det som nu gäller att oljepriset måste stabilisera sig på denna nivå för att världen skall ha råd att fungera överhuvudtaget i Coronakrisen. Får vi även en ny högkonjunktur får det räknas som grädde på moset. Aldrig har väl det gamla uttrycket “den som lever får se” känts mer (cyniskt) korrekt.

Thomas Stridsman Sjövy

Har du frågor eller kommentarer hör av dig till: redaktionen@safereturn.se