Halloweenindikatorn - för dig med börsskräck

Datum: 29 oktober 2021

Hösten är här och med den regnpölar, gyllengula träd och allhelgonahelgen. Fast nu för tiden säger man väl knappt “allhelgona” längre, utan nu är det väl “Halloween” som gäller. Vilket för oss osökt in på . . . Halloweenindikatorn . . .

Men räds ej, det är inte så ruggigt som det låter. Nedan följer en fri och redigerad översättning av ett nyhetsbrev från den amerikanska investmentbanken J.P Morgan. (En länk till originalet hittar du längst ner på sidan.)

Halloweenindikatorn visar att de globala aktiemarknaderna tenderar att generera högre avkastning under sexmånadersperioden november till och med april följande år än under de övriga sex månaderna. Namnet kom troligen till på grund av att denna anomali uppstår efter Halloween, som observeras årligen den 31 oktober (i USA) och fungerar som motsatsen till det kanske mer välkända uttrycket "sell in May and go away."

Halloweenindikatorn visar att genom att köpa aktier efter halloween och sälja i slutet av april, kan man generera en högre årlig avkastning på sin portfölj än om man varit investerad under hela året. Under den mellanliggande perioden, maj till oktober, kan man alltså investera i andra tillgångsslag, som till exempel riskfria statsskuldväxlar eller liknande, och ändå slå börsindex.

I en tidig forskningsartikel (“Sell in May and Go Away': Another Puzzle,” från april 1998) undersökte Ben Jacobsen och Sven Bouman detta säsongsbetonade fenomen genom att utvärdera avkastningen på globala aktieindex under flera decennier. De drog slutsatsen att det finns statistiskt signifikanta bevis som stöder förutsättningen för Halloweenindikatorn.

Inledningsvis bortförklarades det hela som en effekt av sommarsäsongen och att köpsugna investerare just återkommit från sina semestrar. Men effekten visade sig vara global och således även tydlig på det södra halvklotet med motsatta årstider, vilket kan vara anledningen till att författarna kände ett behov av att avsluta titeln på sin artikel med ordet "pussel".

Det har också visat sig att finansmarknaderna, som ju anses vara de mest effektiva spridarna av information, inte har kunnat arbitrage bort denna ineffektivitet. Faktum är att man kan använda Halloweenindikatorn för att argumentera emot premissen för den effektiva marknadshypotesen. Dvs den att marknadstiming inte ska kunna slå den totala marknadsavkastningen konsekvent.

Istället visar det sig att senare forskning bekräftar Jacobsen och Boumans slutsats. Den senaste insatsen utfördes av Jacobsen och Cherry Zhang så sent som 2018, vars artikel fick titeln "The Halloween Indicator, 'Sell in May and Go Away': Everywhere and All the Time."

I denna senare artikel skriver författarna att "För att svara skeptikerna använder vi alla historiska data (62 962 observationer) på alla börsindex över hela världen för att verifiera robustheten hos den så kallade Halloweenindikatorn." De utvärderade då de månatliga avkastningarna för 114 länder över sammanlagt 37 167 månader.

De samlade resultaten visade då att den genomsnittliga avkastningen för perioden november till april är 6,4%. Att jämföra med avkastningen för resten av året (maj till oktober) endast uppgick till 2,3%.

Emellertid stödjer denna forskning uppfattningen att årstiderna med tillhörande semestrar kan vara en av orsakerna till de stora skillnaderna i kursutvecklingen. Detta eftersom länder på det norra halvklotet, såsom i Nordamerika, Europa och Asien föreföll gynnas mer av Halloweenindikatorn än länder på det södra halvklotet.

För svenskt vidkommande gjorde jag en egen undersökning av de 20 senaste årens utveckling på OMX index, och resultaten är verkligen slående. För perioden november till april har börsen stigit med i genomsnitt 7,04%, medan den endast mäktat med 0,58% i genomsnitt för resten av året. Detta alltså över de senaste 20 årens data. Se tabellen nedan.

Motargumentet till allt detta är naturligtvis att det förflutna inte nödvändigtvis återspeglas i framtiden, och att marknadernas adaptiva karaktär gör att timingstrategier tenderar att tyna bort och bli ineffektiva. Även om Halloweenindikatorn verkar ha stått emot tidens tand, skulle en förespråkare för “köp-och-behåll” peka på forskning som visar att det för de flesta genomsnittliga investerare ändå har visat sig vara ganska lönsamt att hålla sig fullt investerad året runt.

Ytterligare en punkt som talar emot Halloweenindikatorn är lokala skatteregler som gör skillnad på kortsiktiga och långsiktiga vinster. Högre skatter för kortsiktiga vinster kommer då att motverka den något högre avkastning man får genom att följa Halloweenindikatorn, och kanske är det just det som gör att den annars effektiva marknaden inte anser sig behöva korrigera denna effekt.

What is the Halloween indicator?

Thomas Stridsman Sjövy

Har du frågor eller kommentarer hör av dig till: redaktionen@safereturn.se